Till Hallåkonsument.se

Återvinning är inte hela lösningen

Du kanske tror att den där påsen med kläder som du lämnade i containern kommer att bli nya plagg. Men nästan inga kläder som samlas in återvinns idag. Och återvinning är heller inte hela lösningen för en hållbar klädindustri visar forskning.

När din mormor var ung fick antagligen hennes kläder plats på en 40 centimeter lång stång. Idag har våra garderober svällt i takt med trender och pressade priser. Sedan millennieskiftet har svenskarnas konsumtion av textil ökat med 30 procent och det mesta vi köper är kläder. Våra klädinköp är den fjärde största posten i landets koldioxidutsläpp. 

Så hur kan vi konsumera mode på ett mer hållbart sätt? Kanske har du hört att återvinning - skapandet av en cirkulär ekonomi - är svaret. 

Men nästan ingen textil som samlas in via butiker eller containrar blir till ny textil i form av återvinning. Istället säljs kläderna på second hand eller blir isoleringsmaterial och stoppning i industrin. Återvinning till nya plagg är fortfarande på testnivå, där tekniken håller på att utvecklas. 

Materialblandningen försvårar processen

Plaggen innehåller ofta flera olika material, en strumpa kan bestå av både bomull, polyamid och elastan. För att kunna tillverka nya strumpor av flera gamla så skulle polyamiden och elastanet behövas plockas ut från bomullen vilket är en komplex process. Och även om plagget består av ett enda material måste det gå igenom alla produktionssteg en gång till och brytas ned till fibernivå. Viskosfibrer kanske skickas tillbaka till Bangladesh där det spinns till nytt garn, färgas och vävs på nytt. 

Vi skulle däremot slippa att göra nya råvaruutag och framställa fibrer men resten av produktionen utförs ju även vid återvinning. 

Återvinning måste därför vara sista steget, att förlänga livslängden på de plagg som redan har producerats är alltid ett bättre alternativ. Och även om det uppfinns en bra återvinningsteknik i framtiden så kommer det aldrig att slå återanvändning.

Nyproduktion av kläder kan kopplas till den största delen av all klimatpåverkan under plaggets livscykel. Tittar man på ett genomsnittligt klädesplagg så står fiberframställningen för cirka 16 procent av klimatpåverkan medan resterande produktionen - garnspinning, vävning, färgning och sömnad står för cirka 65 procent.

Totalt sker alltså 80 procent av ett plaggs klimatpåverkan innan det ens nått en butik. Det innebär att den som till exempel köper begagnat undviker de utsläpp och påverkan som kan kopplas till nyproduktion. Det visar på att förlängd livslängd av kläder, genom till exemplet delat ägande, är bättre ur klimatsynpunkt jämfört med ett nyproducerat plagg gjort på återvunnen textil. 

Små förändringar spelar stor roll

När plagget inte kan användas längre, kanske på grund av att det är helt trasigt, är det viktigt att vi samlar in all textil. För även om återvinning av textil inte än är möjlig i någon större skala, bland annat på grund av materialblandningar, måste textilen samlas in för att vi ska kunna komma framåt i forskningen kring återvinning. Vi behöver förstå alla delar i textilflödet för att arbeta för ett nytt och mer hållbart system.

I dagsläget är det kommunen som har ansvar för insamling av textil i Sverige. I vissa kommuner uppmanas du lägga textil i brännbart, medan det på andra ställen samlas in separat. I EU:s nya avfallsdirektiv finns krav på separat insamling av textilavfall till 2025. En utredning kring hur detta ska utformas i Sverige pågår just nu, där ett förslag kommer att lämnas i december 2020. 

Även om mode- och textilindustrin innebär en lång och global varukedja måste man komma ihåg att den enskilde konsumentens beteende spelar roll. Små enkla förändringar i vardagen, som att låna en klänning av din granne istället för att köpa en ny, är viktiga. Mer medveten konsumtion, i samband med innovation och förändrade system, har möjlighet att förändra en hel industri.