Till Hallåkonsument.se

Bomull, bambu, hampa och lin

Bomull, bambu, hampa och lin kallas för växtfibrer. Både växt- och djurfibrer tillhör kategorin naturfiber eftersom de inte behöver människans hjälp för att framställas. Naturfiber är den historiskt äldsta fibern och har använts i många tusentals år för att spinna tråd och väva tyg av.

BOMULL

Bomull är den vanligaste växtfibern som vi hittar i både kläder och hemtextilier i de flesta delar av världen. I Sverige är ungefär hälften av all textil vi konsumerar gjort av bomull. Bomullens goda materialegenskaper och förhållandevis låga pris har legat till grund för den omfattande användningen.

Bomull är ett vanligt material i våra kläder. Foto: Johnér bildbyrå

Bomull och miljön

Konventionell bomullsodling kräver stora mängder vatten och kemikalier, i genomsnitt används drygt 9 000 liter vatten för att producera 1 kilo bomull. I värsta fall går det åt över 20 000 liter. Så trots bomullens popularitet finns det alltså aspekter som gör att den kanske inte kvalar in som framtidens fiber. Den stora vattenförbrukningen är särskilt allvarlig då produktionen ofta sker i torra områden med brist på färskvatten. Svensk forskning har visat att 87 procent av vattenförbrukningen från svensk klädkonsumtion sker under just framställning av bomullsfibern.

Utöver vatten krävs stora mängder farliga ämnen vid konventionell bomullsodling. Bekämpningsmedel används för att minska angrepp från skadeinsekter och ogräs, och gödningsmedel tillförs för att få fram mer bomull på samma markyta. Kemikalierna skadar ofta levande organismer. Odlingen påverkar det naturliga kretsloppet och ekosystem kan förlora viktiga funktioner. Även markkvaliteten försämras. Utöver detta kan farliga ämnen allvarligt påverka plantagearbetarnas hälsa.

YouTube videoTextiliers påverkan på miljön

Genmodifierad bomull

Odlingen av bomull upptar bara 2,5 procent av jordens odlade åkermark, men förbrukar cirka 25 procent av den totala mängden insektsbekämpningsmedel. En omdiskuterad möjlighet att minska mängden bekämpningsmedel är genom produktion av genmodifierad (GMO) bomull, vilket sker i stor utsträckning redan idag. Det är däremot oklart vilka nya risker den genmodifierade grödan kan medföra. Mer forskning behövs i frågan.

Ekologisk odling

Vid odling av ekologisk bomull eller andra växtfibrer, används betydligt mindre bekämpnings- och gödningsmedel än vid konventionellt odlade grödor. Det gör att den skadliga påverkan på vår planet bli mindre vid just odlingssteget, men utesluter inte att farliga ämnen används vid färgning och andra processer i tillverkningen. Vill du vara säker på att produkten är fri från skadliga ämnen ska du välja en miljömärkt produkt som tagit hänsyn till hela livscykeln. Läs mer om kläders och textiliers livscykel på vår webbplats.

BAMBU

Bambu används för att framställa två olika sorters textilier: textil tillverkad av naturliga bambufibrer och textil tillverkad av bambuviskos.

För att framställa naturlig bambu frigörs fibrerna från bambustjälkarna på samma sätt som från lin och hampa, vilket kräver viss bearbetning. Det kan ske antingen på mekanisk eller kemisk väg. Bambuviskos tillverkas på samma sätt som annan viskos av cellulosabaserade fibrer, vilket kräver stora mängder kemikalier. För att lära dig mer om viskosprocessen, läs mer om regenatfiber på vår webbplats.

Bambu - ett material på frammarsch. Foto: Johnér bildbyrå.

Bambu och miljön

Miljöpåverkan från bambu handlar om den energi och kemikalier som krävs vid friläggning av fibrer och om kemikalier vid tillverkning av textilen. Det finns bättre och sämre metoder för båda processerna. Kom ihåg att fråga vad som gäller för just den bambuprodukt som du har. 

LIN OCH HAMPA

Både lin och hampa, framförallt den senare av dem, är tåliga växter och kräver mindre konstgödsel och bekämpningsmedel jämfört med bomull. Lin och hampa har en mycket lång historia i Europa. Lin har traditionellt använts till kläder medan hampa har använts till framförallt rep, säckar och segel. 

I Sverige odlas idag ytterst lite lin, men förutsättningarna är gynnsamma när det gäller klimat och vattentillgång. Även hampa kan odlas i Sverige, men det har varit förbjudet på grund av hampans växtsläkting som används för droger.

Fält med blommande lin. Foto: Johnér bildbyrå.

Lin och hampa och miljön

Den totala miljöpåverkan från produktion av lin och hampa är likartad. Odlingen kräver mindre konstgödsel och framförallt mindre bekämpningsmedel än till exempel bomullsodling. De växer också bra i områden med kallare klimat som ofta har bättre vattentillgång, och fälten behöver inte konstbevattnas. Båda växterna är tåliga och snabbväxande och kan växa på näringsfattiga jordar.

Att frigöra fibern ur stjälkarna kan göras antingen genom mekanisk bearbetning, vilket kräver mycket energi, eller på kemisk väg. Eftersom energiproduktion leder till utsläpp av växthusgaser blir den totala klimatpåverkan per kilo tyg lika högt eller högre för lin och hampa som för bomull och polyester. Det beror helt på hur elektriciteten produceras - om den tillverkas med kolkraft kan klimatpåverkan vara dubbelt så stor som för bomull.